Medvetet föräldraskap

Vad är det?

Medvetet föräldraskap är en fri översättning av Aware Parenting som har sitt ursprung i Aletha Solthers forskning. Medvetet föräldraskap har tre byggstenar.

 

1. Nära föräldraskap med fokus på en trygg anknytning.

2. Undvika straff och belöningar och leta efter underliggande känslor.

3. Undvika och läka stress och trauma.

 

Som jag ser det är kärnan i Medvetet föräldraskap att tillåta alla känslor med värme, och leken. I leken med skratt, i gråten, i utbrottet, kan barnet tillsammans med en empatiskt lyssnande vuxen bearbeta upplevelser, och på ett naturligt sätt läka stress och trauma. Efter en stund i känsla av gemenskap med skratt eller gråt kommer vårt barn vara mer närvarande, mer lyhört och mer villig att samarbeta. På det här sättet bygger vi starka barn som har kontakt med sina känslor och behov, och som vet vad de vill. 

 

Vad är anknytning?
Målet med Medvetet föräldraskap är att bygga en trygg anknytning mellan barn och förälder. Detta ger barnet förutsättningar till att utvecklas till en trygg vuxen som har kontakt med sina känslor, kan sätta gränser, jobba mot sina drömmar och utvecklas på ett hälsosamt sätt. Alternativet är en otrygg anknytning. En otrygg anknytning kan vara väldigt smärtsamt för barnet och följer med in i vuxenlivet. En otrygg anknytning kan leda till att man inte har kontakt med sina känslor, tar beslut på rädsla istället för en genuin längtan efter något, vilken partner man väljer, hur man agerar i nära relationer, och allt detta påverkar hur man i slutändan mår. 

Varför ska man undvika belöningar?
Belöningar är inte särskilt motiverande för barnet i långa loppet. Konsekvensen av en utebliven belöning kan också upplevas som ett straff. Istället kan vi jobba med leken för att göra det roligt, vi kan uttrycka hur fint det är när vi gör någonting tillsammans, och vi kan fira med glädjeutryck när vi klarat av något. 

Varför känner barn stress? 
Ett barns hjärna är långt ifrån färdigutvecklad när barnet kommer ut i denna värld full av intryck. Det är mycket som barnet inte förstår och kommer att behöva bearbeta. Överväldigande intryck kan vara svåra att smälta för barnet och känslor ackumuleras över tid, och tillslut behöver känslorna komma ut. Det finns naturliga mekanismer för att bearbeta känslor som barn kan känna intuitivt. Det kan vara i leken och skrattet, det kan vara i gråten och känsloutbrotten. Det roliga blir när vi kan fånga upp en lek som barnet visar att det vill leka, och på så sätt hjälpa dem att bearbeta stressen. När gråten och utbrotten kommer, då är vårt jobb at hålla oss lugna och möta vårt barns känslor med värme. 

Vad är trauma?
Ett trauma är något som orsakar fysisk eller känslomässig smärta eller som hotar ett barns välbefinnande. Trauma kan vara allt som barnet uppfattar som hotfullt. Det behöver inte se dramatiskt ut på ytan, för att en upplevelse ska kunna vara ett trauma. Det kan räcka med en separation för ett litet barn. Medvetet föräldraskap belyser vikten av att förstå vad trauma är, och bli mer medveten, för att kunna förebygga traumatiska upplevelser, men också för att vi ska förstå att vi kan reparera och barnet kan läka när något gått fel. 

Det är lätt att säga att vi tillåter alla känslor, men gör vi verkligen det? 
I vårt västerländska arv finns en rädsla för känslouttryck som gråt och ilska. Visst kan det kännas outhärdligt med ett barn som gråter? Och visst vill man bara trösta eller distrahera barnet så snabbt som möjligt? Och visst känns det svårt att veta hur man ska bemöta ett barn som är mitt uppe i ett känsloutbrott? 

Varför är det så? Till viss del är det en naturlig instinkt att trösta vårt barn, och se att barnet har allt det behöver. Men när barnet fått allt det behöver och fortfarande gråter, då behöver det kanske bara få gråta. De flesta av oss har inte fått lära oss att vara med våra känslor och då kan det vara svårt att vara med vårt barns känslor. 

Kärleksfulla gränser
En viktig del av Medvetet föräldraskap är att sätta gränser, men kärleksfulla gränser. Du kan säga nej till ett beteende, och samtidigt säga ja till de bakomliggande känslorna som kan komma upp när barnet inte får som det vill. Det kan t.ex. låta så här: ”Nej, jag vill inte att du slår din lillebror. Du får slå på kudden istället. Jag är här och jag lyssnar.” (Gå in fysiskt för att stoppa beteendet när det behövs för att skydda någon). Ett annat exempel: ”Jag vill inte köpa den där leksaken. Jag ser att du blir besviken. Jag finns här och lyssnar”. Sen gäller det att ta emot känslorna som kommer med värme.

 

Självmedkänsla
Vi får inte glömma att vara kärleksfulla mot oss själva. När man blir mer medveten behöver man också ha med sig självmedkänsla. Var snäll mot dig själv. Det är inte alltid lätt. Var stolt över det som går bra. 
 

Testa själv
Medvetet föräldraskap bjuder in dig till att vara din egen forskare. Testa det som tilltalar dig, och se vad du får för effekt!